Romanen om rosen

~
Jag stog länge och knackade på hans dörr och uppmärksamt väntade jag på att han skulle komma och öppna. Likt en prins på vit häst så stod han plötsligt där framför mig. Hans guldgula lockar hängde lätt kring hans ansikte och hans ögon var som glittrande stjärnor. Hans panna var perfekt formad, likt hans ögonbryn vars krökning var perfekt. Hans näsa var enkel men vacker och hans kinder var rosa likt en nyblommad ros. Hans mun var krökt och skarp likt en höks blick och hans haka var lika slät som en sten vid strandkanten. Hans hals och kropp var välformad och prydd med muskler. Han var perfekt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *