Category Archives: Svenska

Våga släppa annat…

Nu är vi i full gång med Skolverkets satsning Läslyftet på Kompassenskolan. Det känns spännande att handleda och tillsammans med kollegorna utveckla lärarkompetensen  kring läsning, läsförståelse och läsförståelsestrategier. Läslyftet syftar till att ge lärare ytterligare kompetens gällande vetenskapligt väl underbyggda och effektiva metoder för språk- läs och skrivutveckling.

Modulen vi arbetar med heter samtal om text och visar på det strukturerade samtalet som ett framgångsrikt verktyg för att öka elevernas läsförståelse. Valet av modul grundar sig i vår egen praktik och en önskan om ett gemensamt sammanlänkat utvecklingsarbete som riktar sig till alla åldrar och innefattar alla ämnen. En nulägesbeskrivning har gjorts där resultat och kompetensutvecklingsbehov analyserats.

För att kunna utveckla och förbättra verksamheten är det nödvändigt att veta vad som fungerar bra och mindre bra. Ett dilemma som uppstår vid en tidskrävande satsning som  Läslyftet, är förmågan att prioritera och våga välja bort. Redan nu kan vi konstatera att samtal om texter tar tid. Arbetet måste planeras noggrant  i förväg, ha ett tydligt syfte och följas upp av reflektioner och analyser. Det finns inte en metod eller en modell som passar för alla typer av textsamtal. Vi har under veckorna som gått prövat olika samtalsmodeller och metoder med eleverna inom det ämne och sammanhang där vi just nu befinner oss. Varje moment behöver genomföras många gånger för att befästas och bli en självklar del av undervisningen.För ett förändrat arbetssätt krävs modet att våga släppa annat. En lärdom från en rad olika utvecklingssatsningar är att det är viktigt att våga prioritera och att ta sikte på vissa mål tills de verkligen är uppnådda. […] Skolor måste motstå frestelsen att göra många bra saker om man ska nå fram till ett djupt lärande och en verklig förändring. För att lyckas krävs enligt Timperley att man fokuserar på ett eller få mål som är mest angelägna för den verksamhet man befinner sig i och inte springer på alla bollar. ” Forskning för klassrummet: vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Skolverket (2013). Nu är det samtal om text i alla ämnen som är i fokus och vi hjälps åt att hålla huvudet kallt och våga släppa vissa andra delar i undervisningen.

Låt eleverna leda samtalet om en text

Ett sätt att arbeta med en text i klassrummet är att föra ett strukturerat samtal om den utifrån en modell som kallas reciprocal teaching, det vill säga ömsesidigt lärande. Arbetsmetoden utarbetades av de amerikanska forskarna Annemarie Sullivan Palincsar och Ann L. Brown (1984) och har lyfts fram av till exempel  den svenska läsforskaren Monica Reichenberg i boken Vägar till läsförståelse: texten, läsaren, samtalet (2008). Det som modellen går ut på är att läraren väljer ut en text som hen förbereder genom att dela upp i segment. Avsnitten analyseras utifrån fyra punkter:

  • Sammanfatta med egna ord

Sätt rubrik på texten!

Ta ut tema och motiv.

Vad är det viktiga i texten?

  • Ställ frågor

Vilka frågor väcker texten?

  • Red ut oklarheter

Är det något i texten som är svårt att förstå?

Lyft fram och diskutera symboler och oklarheter!

  • Föregrip

Vad tror du händer sen?

Läraren leder samtalet kring det första segmentet. Alla elever uppmuntras att delta i diskussionen, men det är samtalsledaren som fördelar ordet. Läraren utser därefter en av eleverna att vara samtalsledare för nästa segment. Samtalet fortsätter och eleven som är samtalsledare går igenom punkterna och utser sedan en ny elev som tar ansvar för nästföljande segment. Målet är att alla elever ska ha varit samtalsledare när hela texten är bearbetad och att så många elever som möjligt säger något under de diskussioner som förs.

Jag och en kollega har använt reciprocal teaching i olika elevgrupper med lyckat resultat. Eleverna fick en känsla för hur en viss text är uppbyggd och fick dessutom möjlighet att pröva en strategi som de kan använda i mötet med en text.

Reciprocal teaching är en av många möjliga arbetsmetoder för att arbeta med läsförståelse. Den kan fungera i vissa elevgrupper med vissa sorters texter. Att alltid använda samma modell när man läser en text i klassrummet riskerar dock att bli kontraproduktivt. Erbjud istället eleverna en palett av olika strategier för att angripa olika sorters texter!

 

När läsningen lyfter

Det här läsåret drar Läslyftet igång på gymnasiet. Vi är en blandad grupp lärare som träffas varje vecka för att diskutera hur vi i undervisningen kan arbeta med att förbättra elevernas läskompetens. Under hösten kommer vi att arbeta med modulen Lässtrategier för ämnestexter och där ligger fokus på att visa hur alla lärare – oavsett ämne – aktivt bör visa eleverna hur de tar sig an och tar till sig innehållet i en text. Det ska bli intressant att se vilken effekt kompetensutvecklingen kan få.

Att elever i den svenska skolan har uppvisat en allt sämre läsförståelse har nog inte undgått någon. PISA- och PIRLS-undersökningar har visat på sjunkande resultat under många år. I PISA 2000 och PISA 2003 presterade svenska 15-åringar över OECD-genomsnittet i läsförståelse. I PISA 2012 presterade dock 19 av 34 länder bättre än Sverige i läsförståelse. Pojkar hade försämrat sina resultat i större utsträckning än flickor och lågpresterande elever hade uppvisat sämre resultat än högpresterande. Likvärdigheten hade alltså också försämrats. Oavsett vad man anser om de här undersökningarnas tillförlitlighet finns det ändå många tecken som tyder på att det finns ett problem som vi lärare måste hantera.

I mer eller mindre alla ämnen på gymnasiet måste eleverna kunna läsa och förstå innehållet i olika texter. Vi lärare har därför ett viktigt uppdrag som består i att lära eleverna att inte bara ta sig igenom en text, utan även kunna tillgodogöra sig det som texten har att säga. Förhoppningsvis är Läslyftet ett verktyg för att hjälpa eleverna med detta.

 

Tala är silver och tiga är guld!?

Knappast! Inte om eleverna ska ha chans att nå alla kunskapskrav i Lgr 11 i alla fall.

Jag har nu avslutat ett stort område som jag brukar arbeta med när jag har åk 6, nämligen retorik. Eftersom det mer och mer, särskilt efter att vi fick Lgr 11, ingår muntliga bitar i alla (?) ämnen så tycker jag det är viktigt att ge eleverna en bra och stabil grund att stå på, vad gäller talandets konst. Förhoppningen är att de ska märka att de har nytta av det här även i övriga ämnen, samt kanske livet i övrigt.

Vi har under 80 minuter per vecka, ända sedan starten i höstas, arbetat med retorikens olika delar. Vi har lyssnat på olika tal och analyserat dem, vi har tränat oss i hur man på olika sätt kan inleda ett tal, och hur man kan fånga publikens intresse. Vi har arbetat med kroppsspråk, tonfall, stilfigurer samt självklart har de fått träna sig i hur man planerar, lägger upp och genomför ett tal. De har fått lära sig om retorikens sju delar, bl.a. fundera, inventera, disponera, formulera m.m.

När vi tränade på olika sätt att inleda tal så berättade jag för eleverna om när Öckerö kommuns utvecklingsledare, Patrik Finn, för första gången träffade alla lärarna och skulle börja tala inför dem. Vi satt då i Bamba på Öckerö. Det första Patrik sa var: Köttsoppa! Efter det hade han allas öron! (För er som inte riktigt kommer ihåg vad det handlade om så var det bl.a. en rektor och första skoldagen på högstadiet inblandat i den här köttsoppan, men det är alltid säkrast att gå till förstahands-källan om ni vill veta säkert!)

I slutet av det här området har eleverna fått förbereda och hålla sina egna tal. De fick välja mellan tre olika sorters tal, nämligen informerande tal, argumenterande tal eller ett hyllningstal. Däremot så var ämnesområdet totalt valfritt. De flesta kom på ganska snabbt vad de skulle göra, både vilken sorts tal de skulle hålla samt vilket ämne det skulle behandla. De som jag visste skulle ha svårast för retoriken tipsade jag om att välja att hålla ett informerande tal, eftersom det är lättast. Vissa fick jag även hjälpa och pusha mycket när de skulle välja ämnesområde, eftersom det gick ganska mycket tid för dem enbart till att välja ämne.

Jag valde att använda mig av samma matris och tidsgräns som det hade varit vid det muntliga anförandet i december, när de genomförde de muntliga delarna av svenskans NP. Tidsgränsen på NP var att talet skulle vara minst 2 minuter, och sedan lade jag till en maxgräns på 5 minuter. Dock var jag inte så petig med att maxgränsen skulle hållas, den var till största delen tillkommen för att många elever tyckte det var skönt att ha tydliga ramar och veta vilket ungefärligt tidsspann de skulle hålla sig inom. Många av eleverna höll sig runt 5-minuters strecket, medan den som höll på längst talade i drygt 7 minuter. Det var kul att se stoltheten och glädjen hos de elever som inte hade klarat tidsgränsen på NP i december och som nu klarade det med mycket god marginal.

Veckan före påsklovet var det dags för den stora finalen i det här området, då skulle alla hålla sina tal. Sista veckan hade de fått hem talen i läxa, för att öva därhemma. Eleverna hade fått välja vilken storlek på grupp de ville genomföra sina tal inför. På NP hade det varit 3-4 per grupp, men vi hade pratat om att de skulle höja ribban en aning, för att därigenom utvecklas än mer. De fick välja på liten grupp (5-7 personer), halvklass, helklass eller tjej- eller killgrupp. Det var första gången jag valde att ha med det som ett alternativ, men jag kände att det alternativet behövde finnas i den här gruppen. (Det är inget alternativ som automatiskt kommer finnas med när jag har det här området nästa gång, utan det sociala klimatet i gruppen får avgöra om det kommer behöva vara med som ett alternativ.)

Finalveckan var verkligen fantastisk! Ni vet så där gråtmild och blödig man kunde bli när ens egna barn var med och uppträdde på t.ex. förskola/skola – precis så blev jag nu när jag såg mina elever! Så otroligt roligt och se den framgång som alla har rönt, på deras egen nivå. Jag fick höra en massa fantastiska tal om allt från handboll, konståkning, någons mormor till miljö, mobbing och grankrig. Kan även tala om att grankrigs-talet var mycket bättre och mer verklighetsförankrat än vad SVTs dokumentär var…! 😉 Överlag så har alla eleverna utvecklats mycket inom det muntliga området. Det är så roligt att se och det värmer ett lärarhjärta! Det var roligt att få lyfta dem som inte hade klarat NP i december, och nu få lyfta dem från deras F till ett högre, välförtjänt betyg.

Måste dock även få lyfta två tal som stack ut. De var alldeles fantastiska, storartade och lysande. Jag lovar att det inte var en hyperbol jag kom med där, (dvs en retorisk stilfigur, som innebär en medveten överdrift)! Tänk er två lite nervösa, skakiga 12-13 åringar som ställer sig framför klassen. (De hade valt helklass.) När de öppnade sina munnar förvandlades de till två lysande retoriker som hade publiken i sitt grepp från första stund. Kroppsspråk, mimik, tonläge och röst blev till en perfekt enhet med deras budskap. De höll varsitt argumenterande tal om mobbing och miljö. Det enda son var synd med den stunden var att jag inte filmade dem, det hade varit oerhört roligt att få visa deras föräldrar det här, och kanske någonting som de skulle kunna använda sig av i sina elevledda utvecklingssamtal.

Det kan tyckas vara mycket tid som har gått åt till det här, men jag tycker att det har varit värt alltihop när jag sett deras utveckling i både faktiskt kunnande men också höjd självkänsla. Samtidigt är det ett område som är väldigt lätt att individualisera, och även ett område som eleverna gillar.

Jag har använt mig av ett kompendium som jag satt samman, som vi både läser i, skriver i samt där de flesta av övningarna som vi gör finns med. Är det någon som är intresserad av ett kompendium så kan ni maila mig så skickar jag över ett häfte till er. Det passar främst för åk (ev. 5) 6-9. Det finns även en färdig pedagogisk planering på Unikum till det här området. Den heter “Håll inte käften! Retorik – om att tala, övertyga och inte låta sig påverkas.”

Hälsningar

Birgitta Anhage
Hedens skola