En liten checklista för inkludering?

Jag var på en föreläsning kring inkludering för ungefär ett år sedan och fick då ta del av 9 ”indikatorer” att titta på för att reflektera över om mitt klassrum är inkluderande eller inte. Nedan tänkte jag gå genom dem med en kort kommentar kring varje, förhoppningsvis kan det inspirera till egen reflektion kring hur det är i just ditt klassrum.

1. Lärandeaktiviteter inleds med att vi presenterar: vad, hur och varför

Det här är en god vana för att förmedla sammanhang för de elever som har allra svårast med att se hur allt hänger ihop. Kan göras på många olika sätt och viktigaste är att eleverna får veta det.

Kan vara en startaktivitet, lista på tavlan, generativa teman eller liknande. Dock inte enbart ”detta ska du/ni kunna”.

Ledtrådar om att en kan utvecklas sitt klassrum inom det här är när elever säger t ex: Vad var det vi skulle göra? Jag hängde inte med!

En fråga som jag fann mycket givande att ställa till mig själv var om huruvida mina elever skulle kunna återge lektionsmål samt vilka tecken på elevernas lärande som jag letar efter om en kollega kom förbi och frågade dem.

2. Lärandeaktiviteter vilar på yttre ramar som tid och struktur

Det här är en god vana att skapa rutiner och bidra till förutsägbarhet och att underlätta för upplevelsen av sammanhang för de elever som behöver.

Ledtrådar om att en kan utvecklas sitt klassrum inom det här är när elever säger t ex: När får jag rast? Jag orkar inte mer!

När en funderar vilka ramar som är i fokus för de olika nivåerna så upplevde jag att den här trappan hjälpt mig i mitt tänk.

Kunskapsnivån· Strukturera stoffet, kategorisera, systematisera, minnas· Kritisk fråga: vad har du lärt dig?
Undervisningsnivån· Följa med i undervisningen, uppfatta mönster, uppmärksamhet
Ramnivån· Komma i tid till lektionen, till skolan

3. Miljön är tillrättalagd ifråga om möblering, ljudnivå, synintryck, ventilation, temperatur och belysning

Det är alltid en god vana att titta på elevernas lärmiljöer ser ut innan vi knyter problemen till våra elever. En väldigt stökig miljö kan påverka även den mest fokuserade elev.

Ett dilemma är att vi är olika varandra och att några elever hör, ser eller känner saker som en själv inte ens märker. Här upplever jag att det är viktigt att vara ödmjuk och öppen för vad eleven upplever som problemskapande för henom.

4. Lärandeaktiviteter varieras

Utgångspunkten för det här tänket är att vi är olika. Forskningen har hjälpt oss att förstå att variationen är det bästa sättet att nå fler. Det är även inskrivet i våra läroplaner att läraren ska variera undervisningen utifrån individerna i klassen. Samtidigt utgår vi lärare oftast från vad som passar oss själva bäst. Två viktiga lärdomar som jag drog är att:

  • Du som lärare ska inte arbeta på det sätt som passar dig bäst, du ska arbeta på det sätt som passar eleverna bäst
  • Det är omöjligt att nå alla elever samtidigt, det är just därför variationen är så viktig

5. Elever visar tecken på att de anstränger sig

Ansträngning är ett villkor för lärande. Här finns mycket att läsa kring bland annat Deliberate Practice (härifrån kommer idén att talang inte existerar och ”10 000 timmars-regeln”) och Growth mindset som jag tagit upp tidigare.

Fråga att ställa till sig själv, hur ser/säkerställer jag att eleverna anstränger sig och tränar på rätt saker?

6. Lärandemiljön präglas av uppmuntran och positiv stämning

Under den här punkter kommer sådant som handlar om de sociala klimatet i klassen/gruppen. Viktiga saker att fundera/vara vaksam över är t ex:

  • Hur säger vi till? Regler? Hur säger vi förlåt? T ex skriva en lapp istället för att säga förlåt.
  • Hur får man elever att berömma varandra självmant?
  • Och hur gör vi med konflikter och gränser?

Hur ligger vi i personalen steget före? En viktig aspekt är att vi ägnar oss åt modellinlärning, dvs att vi lärare föregår med gott exempel i olika situationer. Här kommer frågor om ens ledarskap i klassrummet också in.

Ett sätt att komma åt det är att utgå från svaret på frågan: tycker din lärare om dig, tror du? Beroende på vad en elev svarar på den kan de bli stora konsekvenser.

7. Elever vågar säga vad tycker och vad de tror

Här finns enormt mycket kunskap och inspiration att hämta inom området formativ bedömning.

Det finns också intressant forskning kring begreppet self-efficacy där A. Bandura bland annat sett att det mest effektiva sättet att vända en negativ självuppfattning hos en person är att är att få människan att göra en sak de inte tror sig kunna samt lyckas. Som lärare tror jag att vi har en stor utmaning inom det här området vad gäller de elever som har svårt i skolan.

8. Elever uppmuntras att sätta ord på hur de tänker

Även här finns mycket att hämta från bland annat formativ bedömning men och engagemang/motivation.

9. Elever uppvisar tecken på att vara engagerade i sina kamraters lärande

Forskning visar helt enkelt att elever lär av och med varandra. Också. Inte enbart ”från läraren”. Det framgår också att elever anstränger sig mer när deras ”produktion” ska delas med en kamrat och inte bara lämnas till läraren.

 

 

Avslutningsvis så vill jag lyfta fram att det givetvis handlar om kombinationer av ovanstående i vår komplexa verklighet. Dock ska en komma ihåg att oavsett vad jag väljer att fokusera på så kommer det att gynna alla elever, forskning lyfter gång på gång fram att sådant som gynnar de elever som har det svårast även gynnar de elever som lär enkelt.

Och en sak till, tänk om det här gäller för oss lärare också ..? Vilka rutiner har i så fall vi lärare för att berömma, stötta och lära av varandra?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *