Inkluderande undervisning i praktiken

Helena Wallberg, bloggande lärare/specialpedagog i Täby har skrivit många tänkvärda inlägg kring skolans och lärares uppdrag, formativ bedömning och även inkluderande undervisning. Wallberg lyfter fram fem grundpelare i sitt inkluderande klassrum som jag tänkte ta avstamp i när jag resonerar lite kring vad jag och en kollega arbetat med inom matematikundervisningen på ett av våra program. Wallbergs fem grundpelare är:

  1. Formativ bedömning som förhållningssätt
  2. Återkoppling för utveckling
  3. Strategier för att träna och kompensera
  4. Ledarskap
  5. Growth mindset som är ett begrepp som skolforskaren Carol Dweck, professor på Stanford University, står bakom

Personligen tycker jag att det blir lite enklare att sortera ut vad som är vad i undervisningen om jag sättar ihop dessa fem punkter till tre enligt nedan:

  • Formativ bedömning där återkoppling för utveckling ingår,
  • Strategier för att träna och kompensera vilket ihop med lärarens ledarskap i klassrummet, samt
  • Growth mindset

Nedan följer några konkreta saker som min kollega och jag arbetat med utifrån punkterna ovan.

För att hjälpa eleverna fokusera på adekvata saker håller vi just nu på med att arbeta utan lärobok. Istället för att använda en bok som innehåller exempel och uppgifter som inte ens kommer att användas har vi valt att använda korta häften med väl utvalda, relevanta uppgifter för det som vi arbetar med. På så vis upplever eleverna att mängden uppgifter är hanterbara och något som de kommer att hinna med inom momentet.

Formativ bedömning och återkoppling

Formativ bedömning och återkoppling har många beröringspunkter med growth mindset enligt min mening. Dock tycker jag att det senare mer handlar om en typ av förhållningssätt hos läraren medan formativ bedömning och återkoppling det som sker i praktiken tillsammans med eleverna.

En metod som min kollega har börjat använda för att kunna ge återkoppling och konkretisera vad som krävs inom och inför de olika momenten är det digitala verktyget kunskapsmatrisen. Eleverna är givetvis till viss del ovana vid verktyget men allt eftersom de börjar komma in i det så upplever de att det är till deras fördel att ha allt på ett ställe då att säga.

En viktig poäng med uppgiftshäftena jag beskrev ovan är att de saknar facit. Detta gör att eleverna tvingas reflektera över om svaren är rimliga istället för att direkt kolla mot ett facit. Det blir mer en verklighetsnära problemlösningssituation där svaret inte alltid lätt kan kontrolleras. Mer om häftena kommer längre ned under rubriken growth mindset.

Strategier för träning och lärarens ledarskap

Vad gäller lektionerna så byggs de numera upp kring en powerpoint-presentation som innehåller det som de ska lära sig/befästa inom aktuellt område. En stor fördel med att ha det digitalt är att det är enkelt för läraren att skriva ut åhörarkopior som innehåller en del luckor (tal och liknande) som eleverna fyller i tillsammans med läraren under genomgången. På så vis kan eleverna fokusera på att förstå genomgången och ingen hamnar på efterkälken för att denne skriver långsammare än de andra.

Under lektionerna lyfts även särskilt viktiga saker fram som skrivs i en speciell bok/åhörarkopior. Dessa anteckningar får sedan användas vid träning och till viss del vid prov etc. Baktanken är att eleverna tillsammans med läraren skapar sina egna formelsamlingar som alltid är relevanta och växer tillsammans med eleven. Inget som inte är arbetat med hamnar i anteckningsboken helt enkelt.

Ovanstående är enligt min mening ett tydligt exempel på det som Göransson & Nilholm lyfter fram som en punkterna i inkluderande undervisning. Nämligen att det finns ett system som följs av alla elever, det existerar inga extra lösningar för den med dyslexi, dåligt arbetsminne osv. (se mitt tidigare inlägg om Salamacadeklarationen).

Growth mindset

Growth mindset handlar i korta drag om ett tänkesätt som fokuserar på ” ännu inte”. Ett enkelt exempel: ”Jag kan ännu inte lösa en andragradsekvation men efter rätt träning kommer jag att kunna det”. Det här är utmaning för både lärare och elever att öva upp men det är väl värt mödan kan jag känna.

En metod som vi använder för att träna eleverna i det här tankesätet är att regelbundet ha korta och tydligt avgränsade läxor som rättas av eleverna vid bestämda lektioner. Ibland rättar de en kamrats räknehäfte och ibland sitt eget. Detta görs med bedömningsanvisningar liknande de vid nationella prov så att eleverna får insikt i hur bedömningen av de matematiska förmågorna går till. På så vis får eleverna en vägledning i vilka begrepp och färdigheter som är viktiga att kunna hantera inom det område vi arbetar med.

Efter rättningen slumpas en elev ut som får redovisa sin lösning av en uppgift som läraren valt ut (för att den är särskilt viktig). På det viset får eleverna känna större delaktighet och läraren får möjlighet till att ge feedback direkt till hela klassen just när de är mottagliga för det.

Dessa läxor kan sedan tillgodoräknas i samband med prov och liknande. Det vi vill förmedla till eleven är att träning lönar sig samt att det är viktigt och relevant också hur denne tränat. På så vis hoppas vi öka elevens medvetenhet kring att om träningen utvecklas så kan du bli ännu bättre inom ett område. Det är ett försök att ge en återkoppling på träningen, inte slutresultatet.

 

Avslutningsvis så diskuterar min kollega och jag mycket kring vad eleverna ska lära, varför det är viktigt samt hur de ska lära sig det på bästa sätt – här får vi mycket inspiration från arbets- och lärarutvecklingsmetoden learning study som bland annat går att läsa kurser inom på Göteborgs universitet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *